Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

25 sep. 2017

Fler frösådda pelargoner blommar och ger mig samtidigt ökad kunskap

Frösådd pelargon vars vita streck på kronbladen
orsakas av ett virus.



















Förra året sådde jag frön, som jag tagit från olika pelargoner i min samling. Nu i sommar har flera av dem fått sina första blommor. Att få se den första knoppen slå ut och visa sin färg och utseende är lika spännande för varje ny frösådd pelargon. Man vet aldrig i förväg hur plantans blad och blommor kommer att se ut, vid en korsning mellan två pelargoner. Jag är inte så avancerad så att jag väljer ut två specifika pelargoner, pollinerar med pensel och sedan isolerar moderplantan för att skydda den mot insekter, som kan överföra oönskad pollen. Jag låter istället insekterna, som besöker min balkong, hjälpa till med pollineringen. Det innebär i och för sig att jag inte vet vilka specifika plantor det är, vars gener gett upphov till mina nya pelargoners utseende och egenskaper.

En av mina frösådda pelargoner, som har röda streck och prickar på sina
kronblad, vilket är typiskt för en så kallad äggskalspelargon.



















Flera av fjolårets frösådder har inte blivit något utöver de vanliga och de plantorna har jag grävt ner i rabatten utanför hyreshuset, som jag bor i. Ett par pelargoner har vita, enkla blommor, en har vita kronblad med röda prickar och streck, en så kallad äggskalspelargon, och en har vackert, mörkt cerisefärgade blommor. Plantorna i rabatten har blad i lite olika gröna nyanser, men ingen av dem har fått några fjärilsmarkeringar. Ett par plantor har vuxit till sig och fått väldigt stora blad, trots att de inte fått någon gödning.
En liten frösådd pelargonplanta är däremot svagväxande och jag skulle klassa den som miniatyr. Den har ljust rosa, lite melerade kronblad. Rosa är min favoritfärg och den lilla plantan har fått ta plats på balkongen och troligtvis kommer jag att spara den och kanske får den ett namn så småningom.
En pelargon, som jag definitivt ska spara och ta hand om på bästa sätt, är den frösådda plantan som mycket överraskande blev en fingerpelargon, med vita blommor och röda inslag vid basen på de två översta kronbladen. Fingerpelargoner är ingen stor grupp och någon fingerpelargon med vita blommor är inte känd sedan tidigare, vad jag vet. Jag har tagit tre sticklingar från moderplantan och två av dem har fått någon enstaka blomma, vars kronblad har samma utseende och färg som moderplantans. När sticklingarna växt till sig ska jag även ta sticklingar av dem och förhoppningsvis kommer också de få blommor med samma egenskaper som moderplantan. Risken är att de får någon blomklase, vars kronblad har en annan färg. Då säger man att pelargonen sportar. Om pelargoner i tre generationer behåller samma utseende och färg, på både blommor och blad, är risken mindre att sticklingar framöver kommer att sporta.
Ett par av mina tidigare frösådder har jag namngivit till Bäckagårds Ängla, efter min katt, och Bäckagårds Tinna, efter mitt smeknamn på min syster. Tyvärr finns dessa sorter inte kvar i min samling av olika anledningar. Bäckagård är den stadsdel i Halmstad, där jag bor. Denna del av pelargonens namn brukar kallas för prefix. Min fingerpelargon har jag gett namn efter mitt smeknamn, så den heter nu Bäckagårds Mia.

Bäckagårds Mia tillhör gruppen fingerpelargoner.
Pelargonerna i denna grupp utmärker sig genom
att deras blad liknar en hand med fingrar.




































En av pelargonerna, som jag grävde ner i rabatten, har jag i efterhand ångrat att jag inte behöll på balkongen. De vackert röda blommorna är dubbla och kronbladen har ett fåtal vita streck, vilket gör den annorlunda. Jag planerade att ta sticklingar av plantan så att sorten kunde få fortleva, men så kommer det inte att bli. När jag la ut bilder på pelargonen, i gruppen "Svenska pelargonsällskapets vänner" på Facebook, fick jag nämligen veta av en gruppmedlem att kronbladens vita streck orsakas av ett virus, vilket kan sprida sig via både frön och sticklingar. Många pelargoners kronblad har streck och prickar, men då är de inte vita. Pelargoner, som har prickar och streck med färg på sina blommor, tillhör gruppen äggskalspelargoner. Det finns både bra och dåliga virus, som kan drabba pelargoner. Hur smittsamt och elakartat viruset är, som orsakat de vita strecken på min frösådda pelargon, fick jag information om. Jag har i alla fall bestämt mig för att låta plantan stå kvar utanför huset och hamna i soporna när frosten tagit den. Ett virus, som däremot tillför något gott och inte är farligt, är det som bidrar till att några få pelargonsorters blad har nervbandsmosaik. De gröna bladen har då ett vackert gulvitt mönster, som ibland tyvärr minskar eller försvinner, vilket delvis kan påverkas av hur ljust eller mörkt plantan står placerad.
 
Pelargonen Bornholm har nervbandsmosaik på sina blad.



I fönsterkarmen i sovrummet står fler pelargoner, som vuxit upp från frö, som jag sådde förra året. De har fortfarande inte fått några blommor, men jag väntar med spänning och hoppas såklart att de överraskar mig med sina första knoppar inom kort. En planta visade sin första blomma igår, enkel aprikosfärgad med lite mörkare inslag på de övre kronbladen. Söt, men inte annorlunda på något sätt.
Jag har plockat nya frön från mina pelargoner även denna säsongen och framåt vårkanten ska jag så dem. Sedan börjar en ny spännande väntan över att först få se hur bladen ser ut på varje ny frösådd, men ännu är det långt kvar till dess.
Pelargonerna på min balkong blommar fortfarande för fullt och några av årets nyinköpta sticklingar har nyligen satt knopp. Sedan har jag börjat fundera och planera inför den kommande vintern och hur jag på bästa sätt ska få alla pelargoner att överleva kylan. Vintern känns långt borta just nu, men dagarna går fort och det gäller att vara förberedd inför den första frostnatten. Den kan komma tidigare än väntat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar