Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

14 aug. 2017

Som julafton i juli

Stjärn- och dvärgpelargonen Alvestone får ett flor av vita små blommor.
Bilden är på plantan, som jag hade i min samling för flera år sedan.
Tyvärr dog den under sin första vinterförvaring.



















Presenter är något som jag tycker är minst lika roligt att ge som att få. Nöjet med att ge bort något består främst i att få överraska och göra någon glad, helst när det är helt oväntat. Det behöver absolut inte vara något märkvärdigt och dyrt. Jag tycker det är roligare att ta med en påse hembakade bullar, en bukett blommor eller några goda chokladpraliner när jag besöker någon bekant än en dyrare present, som jag köpt till någon som fyller år och som troligtvis förväntar sig att få något av mig. Från att jag var liten, fram till många år efter det att jag flyttade hemifrån, fanns det alltid en lång lista över saker som jag önskade mig till jul och födelsedagar. När jag var barn var det oftast inga dyra saker som jag ville ha. Jag minns en julafton då jag bland annat fick ett pennskrin i plåt, pennor i olika färger med söta motiv och suddgummin i form av små hjärtan. Det var den presenten som jag uppskattade mest det året, i stor konkurrens med den fina klockan med länk av silvermetall, som tomten också hade med sig. I vuxen ålder har det blivit allt svårare att hitta på något att önska sig och tyvärr kan man ju inte köpa ork och bättre hälsa. Prylar har jag så att det räcker och blir över och är det något jag är i behov av så köper jag oftast det själv. Nu uppskattar jag mer att få hjälp och sällskap så att jag kan komma iväg på någon kortare dagsutflykt eller att få ett presentkort på en stunds massage eller något annat som är skönt och avkopplande för kropp och själ.


















Det händer titt som tätt att jag får hämta ut paket på ICA. Oftast innehåller försändelsen något som jag haft turen att vinna i någon tävling på internet och då vet jag i förväg vad paketet innehåller. Ibland händer det att det kommer en helt oväntad leverans, även det någon vinst, som jag inte har en aning om att jag lyckats kamma hem. Då brukar jag öppna paketet så fort jag kommer ut med det i bilen, nyfiken som jag är. En eftermiddag i mitten av juli låg det åter en postavi innanför min lägenhetsdörr, när jag kom hem sent på eftermiddagen. Den liknade inte de avier, som jag har fått tidigare, och jag kunde inte avläsa på den vad försändelsen innehöll eller från vilket företag den kom. Plötsligt slog tanken mig att det måste vara min beställning från pelargonföretaget Fibrex i England. Wow, vad spännande! Jag tog avin och skyndade iväg ut till bilen igen, för att hinna till affären och hämta ut paketen innan de stängde förkassan för dagen. Om det nu var min beställning med pelargonsticklingar fanns ingen tid att förlora, med tanke på hur Post Nord slarvat med försändelser, som jag skickat iväg den senaste tiden, då det tagit över en vecka för en stickling att nå mottagaren i Sverige. Hur många dygn hade då mina sticklingar varit på resande fot, i mörker och utan vatten, de som skulle fraktas ända från England. Sticklingarna behövde packas upp och få komma upp i dagsljuset så fort som möjligt. Kön till förkassan på ICA var lång och jag väntade otåligt. När det väl var min tur bekräftade kassörskan det jag hoppades på, paketen var från England. Jag kände mig som ett barn på julafton när jag kom hem med lådan. Det första jag gjorde var att leta fram en vass, liten kniv, som jag kunde använda till att skära isär all tape, för att komma åt det efterlängtade innehållet, som jag väntat på så länge.

Den söta änglapelargonen Quatock May, som jag hade
för flera år sedan, men som inte heller den klarade vintern.


















Jag har inte själv köpt pelargoner från Fibrex tidigare och jag funderade fram och tillbaka om jag verkligen skulle göra en beställning. Det var inte mycket plats över för fler plantor på balkongen, men jag hade hittat två pelargoner hos Fibrex, dvärg- och stjärnpelargonen Alvestone och änglapelargonen Quantock May, som jag letat efter i flera år. Frakten var densamma för 1-7 sticklingar. Nästa portogräns var för 8-15 sticklingar. Jag hittade såklart snabbt många fina pelargoner, som jag gärna ville ha, och att bara beställa 2 sticklingar kändes inte lönt, om jag nu äntligen skulle göra slag i saken och beställa pelargoner från utlandet. Det var inte svårt att hitta ytterligare 5 sticklingar, som jag ville ha. Jag fick ihop en bra bit över 15 sorter på beställningsformuläret och fick välja bort en efter en med stor beslutsvånda. Skulle jag beställa så många som 15 olika sorter? Jag tycker ju och andra sidan att det är väldigt roligt att pyssla med alla mina pelargoner och eftersom jag har svårt att resa iväg hemifrån, mestadels på grund av dialysen, vill jag kunna unna mig något extra roligt på semestern på annat sätt. Jag bestämde mig för att sova på saken och inte göra något förhastat inköp den kvällen. Ett par kvällar senare satt jag åter vid datorn och tittade på min beställning och bestämde mig för att skicka iväg den. Då uppstod ett annat problem. Det gick inte att betala med mitt visitkort. Suck! Jag har aldrig köpt något på internet och betalat med visakortet och det gick inte att betala direkt via Swedbank. Jag letade efter en lösning på bankens hemsida och såg där att de hade en chatt på Facebook. Trots att klockan närmade sig midnatt fick jag snabbt svar från Swedbank och hjälp med hur jag skulle gå tillväga, när jag beskrev mitt problem på chatten. Ett par minuter senare hade jag löst problemet, lagt min order och betalat 15 sticklingar och fraktkostnaden. Jag kände mig riktigt nöjd och nästan lite upprymd över att jag gjorde slag i saken och gjorde min beställning. Tyvärr visade sig leveranstiden vara bra mycket längre än vad jag trott, gott och väl 5 veckor. Veckorna gick och jag glömde nästan bort mina efterlängtade sticklingar, tills det dök upp ett mail från Fibrex i min inkorg. I mailet stod det att två av pelargonsticklingarna, som jag beställt, var slutsålda. Jag blev ordentligt besviken när jag läste att det bland annat var pelargonen Alvestone, som jag skulle bli utan. Alvestone och Quantock May var den största anledningen till att jag gjorde min beställning hos Fibrex. och så skulle jag inte få en av dem. Jaja, jag skulle ju få 13 andra spännande sorter.



















Så hade jag äntligen fått hem min beställning och det var med spänning, som jag öppnade lådan. Jag visste ju vad den innehöll, men jag var nyfiken över hur alla sticklingarna såg ut och hur de klarat resan. Överst i lådan låg ett ordentligt lager med strimlat tidningspapper och därunder 13 sticklingar, var och en väl invirade i tidningspapper med gummiband runt. Jord och rötter var paketerade i en liten plastpåse och namnskyltar medföljde. Sticklingarna var mindre än vad jag förväntat mig och de såg lite ledsna ut efter resan, men efter ett par timmar i dagsljuset och några droppar vatten såg de klart piggare ut. Med varsam hand planterade jag varje liten stickling i varsin lerkruka och sedan fick de ta plats på fönsterbrädan, under lysröret i köksfönstret. Jag beundrade mina små nykomlingar och var nöjd med köpet. Nu är det någon vecka sedan jag flyttade ut nykomlingarna på balkongen. Quatock May tog sig aldrig riktigt efter resan och är tyvärr ett minne blott. De andra 12 sticklingarna växer, även om det går sakta. Idag börjar jag min efterlängtade sommarsemester och då får jag äntligen mer tid till att pyssla om alla mina pelargoner, som nu är många fler än de 200 olika sorter, som finns på den lista över min samling, som jag skrev för några månader sedan. Listan är egentligen på tok för lång, men att odla pelargoner är så väldigt roligt och givande på många sätt, och så är de så vackra. Varje gång, som jag varit iväg med mina vänner i pelargonsällskapet, och jag kommer hem med några nya pelargoner känns det som julafton, även om det inte är tomten som kommer och delar ut pelargoner ur sin säck.

4 aug. 2017

Enkel vinbärskaka med kladdig mitt


















Det är en härlig tid nu när frukter och bär mognar och blir ätfärdiga allteftersom i både trädgårdar och skog och mark. Att baka och göra efterrätter med färsk frukt och bär är helt klart godare än med de som kommer från frysboxen. Förra veckan var jag hemma hos min pappa och gick en runda i hans trädgård. Jag skulle kolla om de röda vinbären var mogna. Att plocka och äta vinbären direkt från busken är något speciellt, som jag tyvärr gör alltför sällan nu för tiden. Så länge som jag bodde i mitt föräldrahem kunde jag gå och plocka och äta av det vi odlade varje dag och på den tiden växte där flera sorters bärbuskar och bland annat jordgubbar och smultron. De röda vinbären var fortfarande i suraste laget förra veckan, så de fick hänga kvar på busken. Det har tydligen inte varit ett gynnsamt år för vinbären. Både de röda och svarta bären är mindre och färre än de brukar vara. När de är ordentligt mogna ska jag baka vinbärskaka och koka sylt. Att göra sylt på röda vinbär är inte så vanligt, men jag tycker att den är väldigt god att äta främst till pannkakor. Om knappt två veckor är det äntligen dags för mig att ha semester. Då har jag tänkt att jag ska baka scones och dricka after noon tea, bland annat med min vinbärssylt och hemgjord clotted cream, men innan dess ska jag baka vinbärskaka, som mina närmsta grannar ska få en smakbit av. Den är enkel att göra, blir frisk i smaken av bären och lite lagom kladdig i mitten. Jag har funderat över att baka kakan med andra bär och kanske får jag ork och tid under semestern. Längtar verkligen efter att få vara ledig och räknar ner dagarna tills det är dags att få sovmorgon och ta det lite lugnare.


















Recept
Vinbärskaka med röda bär
2 ägg
2 ½ dl socker
2 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
75 g smält smör
2 ½ dl röda vinbär, färska eller frysta

Skorpmjöl och smör till formen

Gör så här:
Sätt ugnen på 200ºC. Smörj och bröa en springform, 22 cm. Vispa ägg och socker pösigt. Vispa ner de torra ingredienserna. Vispa till sist ner smöret. Häll smeten i formen och strö över vinbären. Grädda i mitten av ugnen i cirka 30 minuter.

Servera kakan utan tillbehör, alternativt med vispad grädde eller vaniljglass.