Vinterförvara pelargonerna

En del av pelargonerna på min balkong,
i början av november.

Att jag har en stor förkärlek till alla möjliga sorters pelargoner är ingen nyhet. Jag tycker om allt från de vilda arterna till de små miniatyrerna. Det finns vackra blommor och blad i alla de olika pelargongrupperna och varje sort har sin charm. Jag har det senaste året försökt att begränsa mig till miniatyrpelargoner och dvärgar, mycket för att de är små och söta, men också för att de mindre krukorna och plantorna är lättare för mig att hantera. De små krukorna väger inte så mycket och då jag har problem med både mina händer, fötter och ben är det lättare för mig att plantera om och flytta på mindre plantor. Det är inte lika lätt att få tag på de småväxta pelargonerna, men det har inte hindrat mig från att ändå samla på mig alltför många sorter. De tar ju mindre plats i hyllorna och på så vis får fler plantor plats på min balkong. Så länge det finns plats på balkongen har jag svårt att hålla mig borta från att köpa nya, spännande sorter, som jag gärna vill ha. Då suget sätter in efter nya sticklingar sommartid försöker jag förtränga tankarna på hur mycket jobb det blir när alla mina pelargoner måste flytta in, när utomhustemperaturen sjunker till en för låg nivå för att pelargonerna ska må bra ute på balkongen. När sommarsolen skiner och det är varmt och skönt utomhus känns vintern så långt borta och hur jag ska lösa bristen på plats för plantornas övervintring får just då bli ett senare problem att lösa. Nu närmar sig vintern och jag började plocka in mina pelargoner för flera veckor sedan, några krukor varje dag. Då jag har över 200 plantor orkar jag inte flytta alla på en gång och visst har tanken slagit mig flera gånger att jag borde minska ner min pelargonsamling, så att jag slipper be om hjälp när det är dags för plantorna att flytta in och ut. Tanken är god, men vi som drabbats av det starka pelargonviruset, vilket drabbar de flesta som odlar pelargoner, vet att det är lättare sagt än gjort att ta farväl av älskade plantor, likaväl som att det är svårt att motstå frestelsen att köpa nya plantor när habegäret är starkt. Förra vintern väntade jag lite för länge med att ta in mina pelargoner från balkongen. De stora plantorna stod emot det kallare vädret, men jag fick bittert erfara att småttingarna helt klart var känsligare för kyla och drag. Jag lär mig hela tiden något nytt om olika pelargonsorter och hur de ska skötas på bästa sätt. När någon planta försvinner från min samling får jag leta efter en ersättare kommande säsong eller så lämnar den plats åt en helt ny, spännande sort.
Det finns flera olika sätt att förvara sina pelargoner på under vintern. Helst vill de stå ljust och svalt, +5° - +10° C, under denna årstid och vattnas sparsamt utan näringstillförsel. Mina pelargoner får lite olika förutsättningar under denna period, då de får stå på olika platser i vårt hyreshus. Några hyllor står svalt i trapphuset, där det är fönster från golv till tak, som släpper in ordentligt med dagsljus. Där har jag hängt upp en skylt med texten "Jag städar under hyllorna", som en hälsning till städerskan för att hon inte ska klaga över att jag förvarar pelargoner utanför min lägenhet. De står absolut inte i vägen för dem som ska in och ut ur hissen, men det gäller att inte reta upp städpersonalen. Några småplantor står i fönsterkarmen i mitt köks- och sovrumsfönster. De får extra ljus från växtlysrör och behöver vattnas ofta, då elementen gör det ordentligt varmt där plantorna står. Många pelargoner flyttar jag ner i en städskrubb i källaren, där jag annars har min handikappskoter stående på laddning. Jag köpte ett par lysrör med armaturer på loppis härom året och hängande upp dem i över pelargonerna. De fungerar fint som ljuskällor. Plantorna i källaren kräver även de en hel del vatten, då det är lite väl varmt, +17° - 18° C, i den lilla skrubben, men att ha mina pelargoner där är enda möjligheten att ge plats åt dem inomhus under vintern.
Odlar man pelargoner, som inte har så stora krav på förutsättningarna under vintervilan, kan man behandla pelargonerna riktigt ovarsamt. Tro det eller ej, men det går att vira in plantan i tidningspapper, efter att man tagit den ur krukan och tagit bort en del jord och därefter stoppa ner den i en papperskasse, som ställs svalt och mörkt. Ännu märkligare är att en pelargon kan klara vintern utan jord, hängande upp och ner på en tvättlina. Jag skulle inte våga prova att övervintra mina små miniatyrpelargoner på något av dessa sätt, då småplantorna är mer känsliga, men enligt en bekant till mig klarar hennes stora pelargoner sig utmärkt i en papperskasse hela vintern och vaknar till liv på våren igen. De engelska pelargonerna och änglapelargonerna kräver i regel mer vatten året om, i jämförelse med övriga pelargonsorter. Tyvärr gillar en del ohyra att kalasa på just dessa sorter. Mina "engelska" har tyvärr varit drabbade av vita flygare under större delen av sommaren och hösten. Jag har låtit de och "änglarna" stå kvar på balkongen, trots att det varit nollgradigt utomhus. Förhoppningsvis dör ohyran av kylan och blir det alltför kallt får dessa pelargoner också flytta inomhus. För säkerhets skull har jag satt ut värmefläkten på balkongen och sjunker temperaturen för lågt går fläkten igång så inte pelargonerna fryser ihjäl. Nu vill jag att det blir en mild vinter, som går fort och självklart önskar jag att vårvärmen kommer tidigt nästa år. Då kan jag åter igen få flytta ut mina älskade pelargoner på balkongen. Dessutom hoppas jag att de flesta plantorna klarar vinterförvaringen. Lite svinn får man alltid räkna med och tur är kanske det, annars hade jag inte haft plats för nya, små sticklingar till nästa år.