Nu blommar de sista vårlökarna på min balkong. Sist att slå ut är dessa söta, små narcisser, troligtvis med namnet Petticoat. Är osäker på dess rätta namn då jag dumt nog slängde förpackningen efter att lökarna kommit i jorden. Denna variant blir bara någon decimeter hög och har ett något annorlunda utseende med sin stora gula blompip mot de smala så kallade kalkbladen. Påsk- och pingstliljor, vars gemensamma namn är narcisser, är lätta att lyckas med och förökar sig lätt hemma i trädgården, vilket säkert bidrar till att den är en så omtyckt lökväxt. Får man ofta besök av rådjur i sin trädgård är narcisslökar ett bra val då de får vara ifred för vilda djur. Narcisser är ett växtsläkte som tillhör familjen amaryllisväxter. Släktnamnet Narcissus är hämtat från den grekiska mytologin i vilken den bildsköne unge Narcissus förälskade sig i sin egen spegelbild och blev förvandlad till en blomma. Släktet har 27 olika arter, men i Sverige har man endast funnit tre av dem vildväxande. Förutom dessa rena arter finns nu en mängd sorter som man fått fram genom att korsa påsk- och pingstliljor. De har olika storlek och utseende på blommorna och skiftar i färg från vitt, ljust gul till orange. En del av dessa förädlade sorter kan man nu även hitta förvildade. Narcisser växer förutom i Europa även i östra Medelhavsområdet, Iran och Nordafrika. Efter några säsonger brukar blomningen avta. Då har det ofta bildats så kallade lökkakor med en grupp tätt växande lökar. Då är det dags att gräva upp och dela på dem framåt höstkanten och plantera tillbaka dem med mer lagom mellanrum, på en plats som är halvskuggig till solig där narcisser trivs bäst
När mina små narcisser vissnat ska jag gräva ner dem utanför vårt hyreshus, i kanten av grönområdet under de stora träden. Där planterade en av mina grannar ut små minipåskliljor förra året, som vi kunnat njuta av i år. De röda små tulpanerna, som också blommat på balkongen i vår, ska också få sin plats i den grönskande naturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar