Mina älskade katter och mitt odlande är inte bara något som jag tycker om att sysselsätta mig med. Det ökar även min livsglädje på olika sätt. Många i min omgivning har påpekat att jag blivit mycket gladare sedan jag blev kattsambo. Det är faktiskt bevisat att båda mina intressen ökar halten av ozytocin "Må bra-hormon" i kroppen. Det i sin tur sänker halten av stresshormonet kortisol. Att klappa en katt eller hund sänker blodtrycket och man har kommit fram till att människor som lever med djur drabbas mer sällan av hjärt- och kärlsjukdomar än de som lever utan djur. Allt oftare har man idag katter och hundar som sällskapsdjur på äldreboenden som sällskap och stimulans. Att vistas i naturen är också bevisat positivt för hälsan och själen. Om du tar en promenad i skogen eller är hemma och påtar i trädgården spelar ingen roll. I Alnarp utanför Malmö driver man en rehabträdgård framför allt för personer med stressrelaterade problem. Många patienter berättar om det positiva i att få vistas i naturen och pyssla i trädgården.Själv njuter jag av att gå ut på balkongen, vattna, plocka bort vissna blad, lukta på blommorna och provsmaka en egenodlad tomat.

30 juli 2014

Årets första egenodlade pelargon blommar


















I våras sådde jag en del frön, som jag tagit från min pelargonsamling förra säsongen. Av de frön som grodde klarade inte alla omplanteringen, några visade sig vara vildpelargoner, men till slut blev det några få plantor kvar, som växt till sig. Spänningen har varit stor över vad de skulle få för blommor. Det är det som är det roliga med att fram egna pelargoner från frö, man vet aldrig riktigt hur de kommer att se ut. Två av pelargonerna blommar nu, men de blev tyvärr inga överraskningar. En planta har blivit riktigt stor och har nu fått vita, enkla blommor, med något välvda kronblad. Den kommer jag troligtvis inte spara på till nästa sängen, men den andra plantan, som växer sakta och fortfarande är väldigt liten, blommar nu med halvdubbla, vita, små blommor och har ett ljusgrönt/gyllene bladverk. Förhoppningsvis förblir denna pelargon liten och kan klassas som miniatyr eller dvärg. Jag har ingen miniatyr, som har helt vita blommor med gyllene blad, men blir även denna pelargon storväxt lär även den hamna i soporna. Flera av pelargonerna på min balkongen, som blommat i sommar, har fått storknäbbar och jag har samlat in frön, som jag ska så till nästa vår. Då hoppas jag få fram några plantor med mer annorlunda blommor. Jag har fortfarande ett par frösådda plantor från i våras, där knopparna ännu inte slagit ut, så ännu finns det hopp om att någon av dem får leva vidare och får äran att bära namnet Bäckagårds Mia.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar