Vintern på gång - Vila för pelargoner

En pelargonbukett från min balkong,
plockad den 15 november.

Så kom då den första morgonen, med frostnupen gräsmatta och gnistrande grenar. Vackert men kallt. I år lät kylan vänta på sig och inte mig emot. Vem kunde tro att jag skulle plocka en bukett pelargoner på balkongen i mitten av november? Jag gillar inte att skrapa bilrutorna när jag ska till jobbet och till på köpet behöva bylta på sig en massa tjocka kläder för att hålla min lilla kropp varm. Det värsta är att ha sockar på fötterna och trycka ner dem i skor, som mina fötter har svårt att förlika sig med. Senaste dagarna har jag våndats över termometerns siffror. Sakta men säkert har temperaturen skjunkit ner mot nollan och vetskapen om att mina, cirka 200 pelargoner, ska gås igenom och flyttas ner i källaren för vintervila, har fått mig att se rött. Har man, som jag, dessutom svårt att gå så är denna flytt från balkongen, till köket, till hissen och in i källarskrubben ett maratonlopp. Bara tanken har fått mig att tröttna helt på dessa blommor, som hela våren och sommaren fick mig att känna mig näst intill lyrisk. Igår började jag, om än med visst motstånd, plocka in en del dvärgar och miniatyrer. Efter genomgång, då jag klippte av blommor och vissna blad, fick de gruppvis åka rullstol och permobil ner till källarvåningen. Några småttingar fick följa med mig till jobbet idag. Plockar jag med mig några i taget inbillar jag mig att ingen märker att mitt skrivbord invaderas av fler och fler små krukor, med konstiga blad i varierande form och färg. En och annan kollega har stannat till och undrat  vad det är för något jag odlar. Det är väl inte något man kan äta eller röka på?
Idag gick resten av flyttlasset. Tack och lov fick jag hjälp av min snälla pappa, som bar och bar, hängde upp lysrör och hjälpte till. Förra vintern, som var mitt första försök att övervintra pelargoner, klippte jag ner alla plantorna och förvarade dem svalt och mörkt. Får plantorna inget ljus behöver de heller inga blad. I år ska de få bästa tänkbara vård hade jag tänkt och därför har jag införskaffat två lysrör, som ska hänga över dem och ge varenda liten planta ljus. Det fungerar bra med vita lysrör, men det finns nya sorter som lämpar sig speciellt för växter. Vill man slå på stort finns även växtbelysning med LED-lampor. Rummet för pelargonernas vintervila ska hålla en temeperatur kring 10-12 grader. Fördelen med att förvara dem ljust är att man kan ta sticklingar tidigt på våren, eller hela vintern om man har tillräkligt med lampor. Jag är ingen specialist så jag får testa mig fram. Det finns många sätt att övervintra vår gamla tantblomma. En del skakar av all jord från plantan och hänger dem upp och ner på ett klädstreck medan andra packar ner dem en och en i tidningspapper.
Nu när alla blommorna har flyttat gapar balkongen tom och den verkar vara större än den någonsin varit. Snart ska den pyntas med isstappslingor, adventsstjärna och så småningom med stans vackraste julgran, klädd med massor av röda kulor, rosetter, domherrar, farmors gamla sidensvansfåglar och på toppen en vacker spira. Utöver det ska kälken fram, tomtens gamla träskor, gamla skidor och stavar, skridskor med ludd, precis sådana som jag hade som barn när jag började i skridskoskola. Funderar på att lava lite vedträ mot väggen, göra något mossarrangemang och ha några lyktor med levande ljus, som kan förgylla stämningen. Nä, stopp på belägg. Än är det inte ens advent, men jag längtar dit, så man får pryda hemmet med stakar, stjärnor och julens härligt doftande blommor och betvinga mörkret en smula. Advent - Väntan.